Montessoripedagogiken bygger på barns olika behov i olika skeden av livet och som är den enda pedagogiken som bygger på barns psykiska utveckling. Montessoripedagogiken grundar sig på Maria Montessoris (1870 – 1952) egna iakttagelser och den forskning som hon bedrev under sin livstid. Hon menade att barn lär sig med hela kroppen och för att kunna bli väl fungerande människor måste de få utvecklas på alla plan motoriskt, emotionellt, andligt och intellektuellt

”Hjälp mig att hjälpa mig själv”

-Maria Montessori

Maria Montessori ansåg att barns första 6 år var den viktigaste perioden i en människas liv. Hon menade att barns utveckling kommer i första hand ur barnets aktivitet och den intellektuella förståelsen kommer som följd av det. Det innebär att barnet själv får göra egna erfarenheter och upptäckter genom att arbeta med material. Barn mellan 1-6 år har behov av att röra vid och handskas med saker för att främja deras inneboende kreativa krafter. Det är nödvändigt för barnet att få repetera och göra samma sak om och om igen ända tills det känner sig färdigt. Det ska finnas en koppling till det som barnet redan känner till och till det nya barnet ska ta till sig.

Barnet är alltid i centrum i montessoripedagogiken och barnet måste alltid få utvecklas på sin nivå efter sin egen förmåga.

Läraren har en tillbakadragen, mer handledande roll. Läraren ska genom observation följa barnet i dess olika utvecklingsstadier och genom enskilda genomgångar hjälpa barnet att komma vidare.

Miljön har stor betydelse inom montessoripedagogiken. Den har utformats för att svara mot barnens inre behov i olika åldrar. Miljön omfattar allt från möbler i barnens höjd till stimulerande material i olika ämnen.

Montessorimaterialen ger barnen en konkret sensorisk upplevelse. Allt material hjälper barnen att nå koncentration och självständighet. Barn som arbetar med montessorimaterial får inspiration, upptäcker nya saker, undersöker och experimenterar.

Praktisk materiel: De praktiska vardagsövningarna, som är de viktigaste och mest grundläggande övningarna. Genom dessa övningar stärks jagkänslan, barnet blir mer självständigt och självförtroendet bättras på. Koncentrationen utvecklas och koordinationen förfinas.

Sensorisk materiel: Sinnestränade materiel är till för att hjälpa barnet att få struktur på sin kunskap och ge dem nya erfarenheter. Genom den sinnestränade materielen får barnen en konkret upplevelse av abstrakta begrepp som t.ex. storlek och längd, geometriska begrepp cirkel, triangel o.s.v. Materielen leder barnen att tänka logiskt.

Språkmateriel: Inom alla ämnena på förskolan arbetar läraren mycket medvetet med barnens språk. När barnen senare visar intresse för ordens uppbyggnad är läraren med och stimulerar den fortsatta utvecklingen mot skrivning, läsning och grammatil. Allt går i etapper.

Matematik: Matematik finns överallt omkring oss. Redan vid 2.5 års ålder har barnen fått kontakt med matematiken, på ett indirekt sätt i de praktiska vardagsövningarna och i den sensoriska materielen.

Kulturmateriel: Historia, geografi, naturkunskap, biologi, musik och bild är kulturämnen som berikar barnens uppfattning om den värld vi lever i. Allt arbete inom det kulturella området börjar som sensoriska övningar.

Det är barnet som skapar vår framtid och vi vuxna är deras förebilder och hur vi behandlar våra barn idag kommer att påverka deras liv som vuxna.

” Världen börjar med barnen ”

-Maria Montessori